Grekerna ar ett spritdrickande folk. Andock den grekiska spritkulturen borjade icke start gallande seriost forran postum sjalvstandigheten fran Turkiet. Bruket att halsa starksprit kan kopiost bra tillverka varit nago reaktion pa muslimernas stranga syn pa rusdrycker. Saken dar grekiska kyrkan har inga besvar tillsammans sprit, tvartom kan hane annu i dag ringa sig nagon snaps itu kyrkan postum morgonmassan.

Saken dar grekiska spriten blev flinkt nago fraktio kulturen, span integrerad med andra traditioner. Det vart mot alldeles nyss normalt att kika grekiska knegare sam bonder sitta pa kafeet sammanlagt kungen morgonen sam plocka en hut at kaffet for dom gick till jobbet. Sam tva cigaretter sjalvklart. Nagon finemang lunch bestod bruten ouzo samt meze. Det ha inneha forandrats i Grekland ty i resten av varlden. Kraven befinner si avvikande i arbetslivet sam det promenera inte att vara smaberusad allareda gallande morgonen sam halvpackad efter lunch. Skad nar det befinner sig veckoslut plockas traditionen op ater.

Spriten befinner sig samt nagon bestandsdel i den lokalpatriotism saso befinner sig odl konventionell i Grekland. ”I grima ort tillverkas saken da ultimat tsiporon!” ”Nej sa fan heller malakka! Saken da smakar apa jamfort med saken da a min ort!” ett mer eller mindre allbekant diskussion i Grekland, ehuru tonen vanligtvis befinner si vanskaplig.

Skatter har skyddat nationel alkohol

Grekerna ager i atskilliga ar haft ett alkoholskatt som diskriminerar utlandsk etanol. Skattesatsen kungen inhemsk alkohol ager varit halften kontra import sam “tvadagarsbrannare” inneha bara betalat 6 ande i uppbor. Genast inneha EU-domstolen slagit fastsatt att det har bryter kontra konkurrensreglena. Konsekvenserna itu domen har vi ick sett, andock troligen kommer skatten kungen importerad alkohol att sankas medans skatten pa grekisk alkohol hojs. Tvadagarsbrannarna kommer att omplacering hela verksamheten mirakel myll, darbort det mesta av saken da allaredan finns,

Tvadagarsbrannare kallas odla darfor at de ager riktig att fabricera Tsiporo eller Tsikoudia i par dagar per ar. Det ar mestadels vinbobder saso gallande det har metod tillat bruk av restprodukterna. Mer om det nedan.

Mirakel flertal ar har saken da inhemska spriten trangts undan fran saken dar importerade. Krisen innebar nago panyttfodelse, skad do senaste aren inneha kraftgangen fortsatt.

Ouzo

Denna storsaljare ar tryta rotter kungen oarna i nordos; Chios, Lesbos sam Samos. For att ringa ouzo destillerar man en neutral etanol saso darnast kryddas med anis sam andra kryddor. Likheten med turkarnas Raki befinner si biff och det ar ingen slump – det befinner si enkom tv kilometer mot det turkiska fastlandet. Bruket att kroka Raki blev inte heller vanligt i Turkiet forran postum det Ottomanska rikets fall, da Kemal Ataturk gjorde forsavit det muslimska imperiet till ett sekular nationalstat.

Ouzo befinner si nagon maltidsdryck. Serveras ofta at flottig, salt samt attiksinlagd bajskorv. Det finns flera ouzerior i Grekland, fullkomligt inriktade pa smaratter, meze, sasom matchar mo ouzo. Nago mycket trevlig kutym. Ouzo spas oftast med divateoxi sam drickspengar iskyld.

Raki – samma andock annorlunda

I do majoritete vinproducerande trakter tillverkas etanol fran restprodukterna. I Frankrike Marc, i Italien grappa, i Spanien orujo, pa Balkan och i Grekland raki. Fasta det i grunden befinner sig likadan dryck finns det stora inbordes variationer, beroende pa vad masken bestar a, destillationsmetod, sallnin etcetera https://internationalwomen.net/sv/blog/traffa-lokala-kvinnor/. Do gemensamma namnarna befinner si att druvpress jases upp odla att sockret omvandlas mot rusdrycke, for att darefter destilleras. Aven fas namnet ager grekisk raki samt turkisk raki hejdlost f gemensamt. Turkisk raki och grekisk ouzo befinner sig a andra sidan kusiner.

Alldenstund ett sa blaffig del itu all raki befinner si hembrand, eller tillverkad itu ring producenter nedanfor hantverksmassiga former – det mesta nufortiden jamstalld forbjude sasom svenskt hembrant – finns det stora variationer i arom och alkoholstyrka. Innehallet i masken, destillationen, filtreringen och lagringen varierar grandiost. Raki kan smaka av briljant at forskrackligt, alkoholhalten kan skifta emellan 35 samt 60 ande. Raki drickspengar oftast outspadd uta shotglas. Den kan likasa smaksattas. Saken da vanligaste varianten befinner si rakomelo, saso ar smaksatt med honung, kanel sam andra kryddor. Industritillverkad raki befinner si nastan aldrig aptitlig.